Skåneland

Lokalhistoria i Skåne & Blekinge

 
 

Inledning

Efter att ha släppt ett antal mindre artiklar om Jämshög socken känner jag att det nu är dags att skriva ner det som i dagsläget finns och källor till dessa så att andra har möjlighet att fortsätta forskningen.

Svårigheten att finna historiska dokument beror på flera orsaker. För det första brände svenskarna staden Vä där man förvarade alla dokument. För det andra berättade en arkivarie på Köpenhamns Rigsarkiv att man i slutet på 1800-talet hade en gallring av äldre dokument eftersom man hade platsbrist samt en på 1960-talet där det ska ha slängts en del äldre handlingar som var i dåligt skick och som hade med Villands härad att göra.

För att kunna förstå hur man hittar dokument, trots att mycket försvunnit, krävs att vi först ser lite snabbt på både Blekinges och Skånes bakgrund.

Jämshög i ett gränsområde

Accurata Scaniæ, Blekingiæ et Hallandiæ av Johannes Steenstrup. Källa: wikipedia.org

Blekinge omnämns första gången på 800-talet och tillhörde sannolikt Sverige. Det var när handelsmannen Wulfstan reste i Östersjön på 800-talet och han skriver då att han på babords sida har ” Blecinga” som tillhör svearna. Även under 900-talet innehade Sverige Blekinge men i en dansk jordebok år 1040 så har Blekinge övergått till Danmark.

Blekinge uppdelades under medeltiden i Bräkne, Medelstad och Kristianopels härad. Listers härad tillhörde Sölvesborgs län.

Villand hette från början Vätland och betyder vått land. Häradet sträckte sig i början från Åhus i söder över Kristianstad vidare åt nordost upp till Jämshög. Marken från Åhus över Kristianstad var mycket sumpig med massor av små kärr och mindre sjöar därav häradsnamnet Vätland. I Konung Valdemars jordebok år 1242 hette det fortfarande Vätland.

Att det var oroligt och dålig ordning står att läsa i ett brev som Kung Erik skickat till Ärkebiskopen Jens af Lund år 12990F0F0F0F[1]. Här lämnas mängder med anklagelser och här nämns bl.a. att Ärkebiskopen i mer än tre år har hållit de kungliga jordarna i Blekinge, Lister, Villands härad och i Örken i Göinge härad utan lov och att han personligen tagit vinsterna. Likaså hade Ärkebiskopen huggit ner mängder med skog i Blekinge utan kungens vetande och att kungen lidit stor skada därav.

Villands härad var ett eget län och det var även ett pantlän. Om en person hade lånat den danske kungen pengar eller gjort en betydande insats för landet kunde kungen tilldela en person en eller flera gårdar eller i vissa fall ett helt län. Villands härad kunde tilldelas en sådan person. Länet kunde pantsättas på en viss tid eller livstid. Han eller hon fick då de skatteintäkter som kom från länet förutom vid speciella skatter t.ex. till krig. Den förste man känner till som fick en del av länet var adelsmannen Axel Kettilsen som år 1383 fick ”Konings Öthkens land” i Villands härad av den danska drottningen Margareta1F1F1F1F[2].

Mellan åren 1510 till 1597 var Villand utlämnat till flera olika personer inom adeln. Den som hade det längst var Knud Pedersen Gyllenstierna och hans hustru Sissela Ulfstand som mellan åren 1524 till 1575 var länsmän. Innan dem var det Sisselas fader Holger Ulfstand som hade det under åren 1510 till 1523. Sissela Ulfstand var mycket noga med sina räkenskaper och allt sparades. Deras son Axel Gyllenstierna hade länet mellan åren 1581 till 1597 och han lämnade stora mängder dokument till Köpenhamn den 3 april 15932F2F2F2F[3]. Tyvärr så har det bland dessa inlämnade dokument slängts mycket.

Fram till år 1598 tillhörde Jämshög Villands härad och län. Mellan 1598 till 1614 tillhörde de Villands härad och Åhus län. Åhus län upphörde då och man övergick till Kristianstads län under en kort tid. År 1618 flyttades man Jämshög till Sölvesborgs län som de sen fick tillhöra fram t.o.m. 1658. Enda ändringen var att år 1639 flyttades Jämshög från landskapet Skåne till Blekinge. Perioden 1618 till 1639 är delvis lite rörig för man behöver ofta titta i båda länen efter information om Jämshög. År 1658 blev Jämshög svenskt men man bibehöll län och härad. Jämshög tillhörde Villand administrativt fram till år 1639. Knud Fabricius skriver att Jämshög tillhörde Villand fram till 1681 men detta stämmer inte3F3F3F3F[4].

Jämshögs socken

Varifrån namnet Gaemsae eller Gemse kommer vet man inte. Öller skriver år 1800 att det rätta namnet ska vara Jämshög därför att där är mycket högar (kullar). Sjöborg skriver emellertid att förr så fanns det gått om rågetter på denna plats. En råget kallas på tyska Gems och namnet kan komma av detta. Vidare nämner han att det skulle kunna vara en tysk munk som var här och predikade och som namngivit platsen4F4F4F4F[5]. Dessa trakter hade stark influens av tysktalande5F5F5F5F[6].

Jämshög bör ha varit befolkat med fasta byar och befolkning redan under tidig medeltid. Munkarna i Bäckaskog kloster byggde runt år 1150 ett träkapell i Jämshög6F6F6F6F[7]. Sådant gjorde man normalt först när det var tillräckligt många fasta boende i området7F7F7F7F[8].

På Jämshögs kyrkas östra och norra gavel syns tegel och konturen efter den kyrka som byggdes under 1200-talet. Foto Göran Mendys 2019

Ärkebiskop Eskils i Lund instiftade prebenden. Prebende var oftast ett godsinnehav i form av gårdar vars inkomst användes till att betala lönen för en viss befattning inom kyrkan som inte var kopplade till pastoratet självt. I Villands härad läser vi år 1145 att prebende finns i "vitetlandi" och "gempsiø", 8 örtugar "Øthestathæ", 1/2 mark. År 1164 bekräftas det återigen med samma summa8F8F8F8F[9]. År 1170 motsvarade 1 örtug ca. 22.3 skäppor vilket gav ca. 613 liter havre, så kyrkan måste ha haft en del mark för att komma upp i denna summa9F9F9F9F[10]. Jämshög kan kallas för socken först efter det att dom fått ett eget kapell. Socken kommer från det fornnordiska ordet ”sokn” som betyder sökande. Med socken menas därför ett område där man söker sig till kyrkan. Redan ca. 100 år efter att träkapellet är byggt så bygger man om kapellet till en stenkyrka vilket visar på att det fanns en fast troende befolkning i Jämshög10F10F10F10F[11].

 

Avskrift av Drottning Margretes gåvobrev 1598 på Villands Örken till Absalonem Kættillssen.

Det tidigaste belägget som berör norra området av Jämshögs socken är en avskrift från 28 mars 1598 av ett dokument skrivet den 28 oktober 138311F11F11F11F[12]. I dokumentet sägs det att Absalonem (Axel) Kættillssen har fått Örken i Villands härad av drottning Margrete i gåva.  På en karta visas ett ganska stort område i nordöstra hörnet av Skåne som betecknas Konungs Ödhken 12F12F12F12F[13]. I ett annat dokument från år 1411 nämns gotzs liggende i Glymakre sokn i Gythingehæret, hwilkit kalles konings øthken. Detta visar att Konungs Ödhken betecknade ett område som gällde både i Göinge härad och i Villands härad. Södra delen av Jämshögs socken var vid denna tid bebodd och det fanns flera gårdar så det bör ha gällt den norra delen av Jämshögs socken. Tyvärr finns inga byar omnämnda här. En forskare som arbetar på Riksarkivet i Stockholm skriver till mig angående detta dokument att det som står i ingressen till nr 395 är tydligen ett långt senare tillägg. I sammanhanget talas om en avskrift daterad 22/3 1593. Det är förmodligen vid det tillfället som sockentillhörigheten har preciserats. Av det kan man inte dra några slutsatser om var gränserna för socknen, eller Örken gick 1383, än mindre om var de gick ursprungligen. Detta skulle betyda att det var dålig eller ingen kontroll alls på befolkningen och gränserna i norr. Men det som talar emot detta resonemang är att det finns flera rågångsprotokoll, det vill säga att man gick och skrev ner gränsmärken mellan byar, redan under tidigt 1500-tal.

Jag har även talat med två forskare som säger att de har sett en originalkarta i Köpenhamn eller Lund som lär vara från 1300- eller 1400-talet. Kartan var mycket stor och bland annat minns forskaren att Rönås fanns med. Detta måste ändå ses med skepsis eftersom ingen annan forskare idag känns vid den och hade den funnits hade den sannolikt varit publicerad i olika sammanhang. Man måste också tänka på att kartor in på 1600-talet ofta ser mycket äldre ut än vad de är.

Hörneborg

 Norr om Kyrkhult ligger en ruin kallad Hörneborg. Den omnämnes första gången år 1624 i prästvisitationen över Jämshög. Texten lyder så här: Även så finnes där en sjö i socknen, som kallas Hörnsjön. På en halv mil nedanför gränsen kan man vid stranden skönja att det skulle ha varit en befästning som kallas Hiörne borrig men det ser mera ut till att ha varit en rövarkula. Intill sjön ligger det också en plats som kallas Gillesbo där man menar att ladugården till den lilla befästningen ska ha legat. En sten som ligger intill Hörneborg kallas Kongshallen av befolkningen vilken också menar att borgen byggts i gammal tid då det var krig mellan rikena.

 

Det har under många år diskuterats vad borgen har haft för syfte och när den har byggts samt vem som har byggt den. För att inbringa lite klarhet i alla teorier så ska jag studera de fakta som finns samt vilka teorier som då är möjliga.

 

Idag heter platsen Hörneborg men det har inte alltid varit så. År 1624 kallades borgen Hiörneborg. Förr uttalades i som j och det hette då Hjörneborg. En annan by som ligger åt sydost intill Mörrumsån är Härnäs. År 1512 hette denna by Hierrenes (Hjärrenes) och år 1555 hette den Hörnanäs. Man kan tydligt se släktskap i namnet. Bokstäverna ö och ä är mycket lätta att förväxla. Förr så fanns det inga bestämmelser på hur ett namn skulle stavas utan man stavade det som det lät. Man kan därför inte med säkerhet säga att Hörneborg stavades med ett ö utan det kan mycket väl vara ett ä som i Hjärrenes.

 

Den 17–18 april 1997 gjorde arkeologen Anders Ödman en viss utgrävning av borgen. Vid ett prov tagen under vallen var åldern mellan åren 1030–1250 och på borggården mellan åren 1290-1420. Man kunde också visa på att anläggningen förstörts genom en brand.

 

Man måste ställa sig frågan, vem kan och behöver en sådan här anläggning? Givetvis kan kungen och hans närmaste ha stått för detta men det finns andra. Det fanns flera släkter som sysslade med handel och det var i deras intresse att tryggt kunna frakta sitt gods utmed vägarna. En handelssläkt som hade intresse i dessa regioner var ätten Hjärne. Hjärnesläkten hade sin huvudgård i Blidingsholm norr om Ryd och var främst sysselsatta inom handeln. Huvudvägen från Värend i Småland och söderut gick över Kyrkhult via Holje till Jämshög där vägen delade sig. En väg gick till Skåne och hamnen i Åhus och en väg söderut till Elleholm vid kusten. Om det är Hjärne som har byggt borgen skulle den kunna heta Hjärneborg vilket vore logiskt med tanke på det jag tidigare skrev om namnskicket. Borgen skulle kunna användas bl.a. till omlastningsplats därför att vägen delades åt två håll efter Jämshög vilket förekom vid denna tid13F13F13F13F[14]. Beroende på om godset skulle till hamnen i Åhus eller till Elleholm så hade man här möjlighet att mötas upp och fördela godset och färdas tillsammans ner.

 

Anders Ödman tror att det varit en skattlada och då bör den vara byggd av kungens närmaste män. Han grundar denna teori på jämförelse med andra liknande byggnadsverk i norra Skåne utmed gränsen. Jag menar däremot att man måste titta utmed den väg man använde och att man då måste studera hur det såg ut i Värend och söderut. Anledningen till min uppfattning är att denna trakt inte hade så mycket med norra Skåne att göra men att man hade goda kontakter med smålänningarna. Detta kan man tydligt se därför att trots det var krig ofta så fanns det lokala fred- och handelsavtal mellan bönderna över riksgränserna. År 1342 fick Växjö köpstadsprevilegium vilket sannolikt var en följd av att Blekinge och Skåne blivit svenskt14F14F14F14F[15]. Detta skulle främja handeln ner till bl.a. Blekinge och antalet transporter ökade säkert markant under denna svenskperiod.

 

Här finns många aspekter att titta på. Mellan åren 1332–1360 tillhörde detta område Sverige och det fanns inga tullar. Hjärne hade då betydligt enklare att frakta utmed vägarna och skulle alltså under denna svenska tid ha kunnat anlägga denna borg för att där kunna samla ihop alla transporter och på så sätt färdas tryggare. Sannolikt har Hjärne under denna svenska tid köpt eller fått några gårdar i Jämshögs socken. Dessa var dock enligt ett pantbrev år 1420 belägna i södra delen. Två gårdar var belägna i Gränum och en i Rösjö15F15F15F15F[16].

 

Man måste också fråga sig varför borgen försvann. Det finns ett flertal möjliga orsaker. I och med att borgen försvann genom en brand så är det lätt att man tror att det antingen skett av misstag eller att någon bränt den. Om det skett av misstag är det rimligt att anta att man borde byggt upp den igen. Om någon däremot bränt den avsiktligt kan det ha varit av två orsaker. Den ena orsaken kan vara att borgen inte längre användes. Den andra orsaken kan vara att någon ville sätta stopp för borgens användning p.g.a. konkurrens. Detta kanske låter långsökt men år 1383 fick Axel Kieldsen (stavas ibland Absalon Kettildsen Krognos död mellan åren 1405–1405) just detta område i pant av drottning Margarete16F16F16F16F[17].

 

Axel Kieldsens (gift med Katarina Eriksdotter Puke död mellan åren 1417–1421) dotter Katarina var gift med Axel Pedersen Thott och när Katarina dog efterlämnade hon efter sig gårdar i bl.a. Villands härad som hon dessutom innehade som pantlän17F17F17F17F[18]. Katarina Eriksdotter Puke ägde inget i Villands härad men det gjorde Axel Kieldsen så Katarina har ärvt godset ifrån sin fader. Axel Pedersen Yhott och hans hustru Katarina Axelsdotter Krognos fick ett flertal barn som också hade intressen både i Villands härad och i Listers härad. De stärkte hela tiden sin position som ledande inom riket. När Axel Pedersens syster dog så gifte sig hennes man Niels Svensen Sparre om sig med Märta Jonsdotter Hjärne18F18F18F18F[19]. Man kan av detta se att både Axel Kieldsens Krognos och Hjärnes släkt hade intresse i detta område och att man därför gifte in sig i varandras släkten för att trygga framtiden.

 

I mitten på 1300-talet spred sig dessutom en agrarkris genom hela Europa. Denna nådde även fram till dessa trakter. Denna kris blev också fördjupad eftersom pesten eller digerdöden som den också kallas, slog till samtidigt. Ett flertal byar blev öde och man kan tänka sig hur handeln avstannade. Om borgen har varit vid bruk vid detta tillfälle så är det också tänkbart att den tappade sin funktion och att den övergavs.

 

Jag finner det mer sannolikt att släkten Hjärne anlagt borgen under den svenska tiden, åren 1332–1360. Borgen har använts till handelssyfte d.v.s. att trygga färden och ev. en omlastningsplats för vidare transporter söderut. Att borgen försvann ser jag två alternativ till. Den första att agrarkrisen gjorde att handeln avstannade och att borgen inte behövdes längre och det andra att Axel Kieldsen Krognos stoppade borgens användning ur konkurrenssynpunkt. Jag tror dock att den agrara krisen var anledningen till borgens upphörande.

Frälsegårdar

Det fanns under senare medeltid frälsegårdar i Jämshög, Gränum, Rösjö, Boa och Pieboda. Vi ska gå igenom dessa och se vilka som ägde och vilka som bodde på dem och brukade dem.

Som vi nämnde så ägde Jon Hjärne flera gårdar i Jämshögs socken och enligt ett pergamentsbrev daterad 10 juni 1417 står det i ingressen att Jon Hjerne, ridder, pantsætter flere gårde, bl.a. i Kulla, Sandbäck og Kylinge i Gammalstorps sogn og i Rösjö, Gränum og Torsabjörke i Jämshögs sogn, som hans far tidligere havde pantsat, men som Jens Hjerne havde indløst, til hr. Niels Svendsen (Sparre) i Ellinge, ridder, for 60 lødige mark. Han bekendtgør desuden at have indløst gårde på Gö, i Viken (Bohuslän) og i Linneryds sogn i Värend, som hans far havde pantsat19F19F19F19F[20].

Pergamentsbrev från 10 juni 1417 av Jon Hjärne. Källa: Riksarkivet Sverige

I texten står det mer detaljerat att han har jnnan Gæmssø sogn j Ryssi[æ] thre gortha / j Grænniwm een gardh / j Thorstabirke een gaardh. Detta skulle betyda att han har 5 gårdar i Jämshögs socken men den sistnämnda är inte identifierad.

Bara någon månad senare 28 juli 1417 omnämns ungefär samma gårdar men Thorstabirke omnämns inte här. I detta brev sägs det i ingressen att Rd Johan Hjärne ger sin måg rd Nils Svensson fullmakt att tillösa sig panträtten till gårdar i Sibbarp, Sånarp, och ”Wætlö”, ”på Gö” (i Göinge), pantförskrivna till Kyle, i Kulla, Sandbäck och Kylinge i Gammalstorps sn, och i ”Ryssla” och Gränum i Jemshögs sn, pantförskrivna till fru Katarina, änka efter Axel Kettilsson, samt i Klagstorp och Västanå, pantförskrivna till Sven Hög20F20F20F20F[21].

För att identifiera Thorstabirke tittade jag på andra liknande namn som skulle kunna ge någon ledtråd. Sannolikt rör det sig om Torsabjörke i Näsums socken.

Just frälsegårdar är lättast att få information om. Den som hade flest gårdar var Ivar Axelsen Thott. Som mest hade han en bra bit över 400 gårdar och de flesta av dessa låg i västra Blekinge och i Villands och Gärds härader. Efter 1483 hade Ivar Axelsen Thott förlorat allt, både de svenska och danska gårdarna, i de politiska oroligheter som var vid den tiden och när det lugnat ner sig fick han endast en mindre del av det han haft. Ivar dog 1487 och gårdarna ärvdes av hans dotter Beata Ivarsdotter Thott men även hon dog strax efter sin far under samma år och då ärvdes gårdarna av hennes man Arvid Trolle.

 

I de tidigaste dokumenten finner man oftast vilka som ägde gårdarna men senare omnämndes allt oftare vilken som var brukare. Gården i Gränum som Hjärne hade övergick ganska snart till släkten Bille. År 1434 hade släkten Bille en gård i Gränum och den brukades av Maghens Kroch 21F21F21F21F[22]. Bent Persönn Bille äger fortfarande en frälsegård i Gränum och när Bent Bille dör så tar hans son Hans Bille över 22F22F22F22F[23]. I skiftet efter Bent Bille omnämns brukaren i Gränum som Jens Persen23F23F23F23F[24]. Några år senare omnämns samma gård i ett skifte igen och då omnämns hustrun Elnæ Jens Persens bd i Gränum24F24F24F24F[25]. När hustrun omnämns på detta sätt betyder det normalt sett att mannen är död.

 

Även i Boa fanns det en frälsegård. Första gången den omnämns är i ett dokument daterad före april 148125F25F25F25F[26]. Samma gård nämns även i juli 148826F26F26F26F[27]. Det är ett dokument där Christina Mattesdotter säljer ett flertal gods till Mattes Tagesen. Christina Mattesdotter skriver även att hon ärvt gårdarna av sin broder och broderson Nils Erichsen. Bland dessa gårdar finner vi Bodth i Gemβø 3 Skill. Grot. Denna frälsegård kan vara den som Henrik Rammel fick som gåva av kungen 158427F27F27F27F[28]. Det sägs där att Wdj Giemsöe sogn Wæ Lauritz Olsson iboer skylder aarligen vj. sk grott j tne haffre j. daller gri. Det finns ingen by eller gård i Jämshögs socken som heter men av Rammels jordebok från år 1647 förstår vi att det gäller Boa 28F28F28F28F[29]. Vid detta tillfälle nämns Bendt Jonβenn X … Landg: j Dl grij j Tn: ... Även decimantjordeboken 1651 visar att Rammel hade en frälsegård i Boa.

Vi nämnde tidigare att Hjärne ägde tre frälsegårdar i Rösjö. Sannolikt är det den ene av dem som är omnämnd nästa gång Rösjö dyker upp. Det är år 1520 som Axel Brahe får Rösjö i pant från kung Christian II29F29F29F29F[30]. Brukare där är vid detta tillfälle Per Jeppesen.

I Jämshögs by hittar vi inte så mycket men år 1530 omnämns i Gämsse Sogen og by Truid Karlss ibid j Löd Mk30F30F30F30F[31]. På samma sida hittar vi Pibbeboe i β Grot (Pieboda 1 Skilling Grot), men tyvärr är det ett tomrum där brukarens namn skulle stå. Det var Arvid Trolle som hade dessa gårdar.

Domstolshandlingar under 1500-talet

Dokument från 5 juli 1530 där de bönder som deltog i angeppet är namngivna. Källa Rigsarkivet i Köpenhamn

Det som ger allra mest är domstolshandlingar. De ger ofta en bra bild av hur folk levde och många gånger omnämns ett flertal personer vid namn. Ett av de tidigaste är den 2 augusti 1529 när några bönder som bor utmed båda sidor om Mörrumsån vandrar ner till biskopens laxgård och slår sönder den eftersom den hindrar laxen från att ta sig upp i ån. Detta gick givetvis till domstol och dokumenten återfinns i Köpenhamns rigsarkiv31F31F31F31F[32]. Omnämnda är Bent i Hallandsbode, Lasse pwge i Angismaale, Jens i Ebbemaale, Jens i Skrubbebo, Age i Róseholt, Nisse i Hinseholt Gemsiö sochen samt Peder Larsen i Öelbadh, Eskil i Kogekulla, Nils Bondesen i Susekull, Peder Nilsen og hans son i Agetorp, Peder i Botorp (från Asarums socken).

Ingen av dessa bönder infann sig i tingsrätten under de fyra tillfällen som målet skulle behandlas så den 16 januari 1530 förklarades de för fredlösa. Den 3 juni samma år skriver kungen att de ska plikta 3 mark vilket var mycket pengar samt att de skulle ersätta för den skada de gjort. I oktober månad klagade Biskopen att han inte fick in den ersättning som han var berättigad till. Tyvärr återfinns inte några dokument om hur detta slutar.

En annan domstolshandling är från år 155232F32F32F32F[33]. Den handlar om en rättegång i Villands häradsting där två personer stod anklagade för mord. Bland de personer som var med i tinget nämns bland annat ibiörn wdij hoollie wdij gemsö soogen samt några andra från Villands härad. Vi ska återkomma till Ibjörn längre fram i artikeln.

Gränstvister

De protokoll som oftast är störst och ger mycket information är rågångstvister det vill säga stridigheter om markgränser. Att det i äldre tider var mycket stridigt om gränser var vanligt. Det gällde såväl mellan länder som mellan byar och mellan gårdar. Därför är ofta dessa dokument sparade och ger en bra inblick i historien. Några gränstvister som återkommer flera gånger är gränsen mellan Holje, Snöfleboda och Kärrabol. I Holje byakista finns en avskrift av ett protokoll från år 1534 och detta är det äldsta rågångsdomumentet som finns bevarat från Jämshögs socken33F33F33F33F[34]. Vi kan läsa följande:

Affskrift af 12 oldingars bref af d. 12 November 1534 öfwer åldninga mellan Holje Byamen och Hemingsmåla å denna sidan och norra torpare Hullingaryd Lefwerhult Kiarabol och Biskopsmåla den andra so…

 

1 o  At Mattis Nilsen Kiähult wandt at när han gick med fänad i Kiärabohl sa de då at de blefver förbödna af Holjö byamän att hugga ved till det, frågat i sedan wed Frode bron eftersom då hafde ingen wea skog att mista med mera

 

2 do  Erick Jeppsson dersammastädes at hans fader för honom sagt, att hans faderfader var med att gå markaskiäl från Hästabäck Stockabro, hvilken ligger imellan Hollje by oh Snöfleboda der den till gamall furbokar som icke twistas om, der från till åen s …, der från åt till höjen kullen som 2 ne stenar hobbe som märket är, der från å Frodebro och sedan bäcken ned till Skyen sidan oh Skyesiön som et sein är en Pegell nedsatt till märke, och der ifrån i det sydra bäck satt i34F34F34F34F[35].

 

3 o  Jon Sibbesen i Kulla wandt att han minns aderton år att marckaskiälet hästabäck stockabro, höje kullen som twenne satt ligga åt frodebro och Skyesiön

 

4 o  Jon Erlandsson i Ljungryda wandt liger samma ord som han minnts i tiugo fem fulla åhr, och på Erich Matsson i Holje tillfrågan om bonderna i norra qvarn såldet widare wille hugga af deras skog …

 

5 o  Jakob Krogh i Snöffleboda wandt at rätt marckaskiäl emellan Holje oh norra torparna är ifrån Hästabäck, Stockabro twart öfver åen til det Stenmärket i den Bäcken som ligger wäster om Kiyrkowägen til en liten bro som af en del kallas Klabrabro eller Frodabroen oh sedan neder i Skyesiöns sandt

 

6 o  Pella i Kåraboda wandt sammalades

 

7 o Eskill Gund i Källeboda wandt sammalades"

Genom århundradena har det vid ett flertal tillfällen fastslagits hur gränsen mellan Danmark och Sverige gick. En av de pålitligaste gjordes år 155435F35F35F35F[36] och 155536F36F36F36F[37]. Dessa finns arkiverade i både det danska Rigsarkivet och svenska Riksarivet och de är inte helt identiska eftersom de tar upp olika detaljer.

Den danska gjordes 1555 och tyvärr är den svårt fuktskadad i nedre delen och en del ord går inte att utläsa. Den lyder så här:

Gränshandling för Jämshögs socken 1555. Källa: Rigsarkivet i Köpenhamn

Fredagenn effther dominicam oculj vij Faurabo vorre thisse eptherne Mendt forre oss. Først massa leya paa astansmaala Bentt sonasonn paa Korabo. Oagha Vulff y faurabo, per bredtt ibidem. Oluff Nielson paa torsiøbo. Bentt persson y Viaholtt. Mattis olsenn y benttsko. oc Jens eskulsonn y Vylshulltt

Thiisse forne viij mendtt suorre thiisse eptherne landmercker att haffue veriitt huldna. forre rett landemercke aff ariildetiidtt.

Først aff Grødsiøsondtt. oc y Søndra enden y Stens siøan. therre aff oc y Nørrasuortta gyls aaes. oc saa y landamerckesbecken som løber y amyngæs aa. oc sydenn Nør op att aaen. och y lomabeck. aff lomabecbeck. oc y skiersiø bro aff Skiersøbro. oc y hiorttahullta bro. there aff oc becken nedher. tiill hiorttabro. oc samabeck nedher y hiorttasiø. aff same beck aff siøenn. y ghenn oc neder y Møra aæ

Jtm sagde forne mendtt att the aldriigh hørtt Nogen thretta there om landamerckiitt. Er there o[c] en gordtt. kalles biældranes gor ... ... thend Danske grundtt oc e... mett saa møgenn iordtt som k...... skieppe landtt suorer tiill S..... [i]ngenn veidtt nar handtt byg...

Den svenska gjordes 1554 och innehåller inga personnamn. Jag har fått tag på 6 olika versioner av den svenska och den ena lyder så här:

aff Leergiöll och i Biörbäck och ret medtt Hoffmenne bygde haga, och i stora åen nedan före Biäldzanäss
aff same store åå och i Hiortegiöl
aff Hiortegiöll i Hiortesiö
aff Hiorasiö i Hiortebeck
aff Hiortebeck i Skiöldragiöll
aff Skiöldragiöll i Skiersehall
aff Skiersehall och i Lommemad och the ändes kindewaldz herade
Her Begynnes Landzeney mellan Alboo herrade och en part aff Sölffidzborgs och Hälsingeborgs län
frå Lommemads r... mott Siggeboda och i Märkisbäck
aff merkisbäck i Svartagiöllooss
aff Swartegiöllooss och i gridzesund

I ett annat av dokumenten nämns i detta sammanhang att de danske byggt ett alewerne och ett humblamåla på den svenska sidan. De exakta geografiska lägena för detta anges inte.

De första jordeböckerna och mantalslängderna

Det finns inte många jordeböcker för Jämshögs socken före år 1611. Det finns idag två kända jordeböcker. Den ena är från 152537F37F37F37F[38] och den andra 156338F38F38F38F[39]. Den första tar endast upp de större byarna. Den andra tar även upp de mindre och de anges som Ny maaller.

Det finns även en jordebok från år 1532 och där några byar och brukare finns omnämnda39F39F39F39F[40]. Här nämns i Gränum Nills Swenβ som skattar iij pd smør och i Jämshög har vi Mads Swärke som skattar iij pd smør. Vi har även räkenskaper i slutet på jordeboken över inkomster och utgifter och där nämns att de betalt Esbiørn ÿ Hwolÿe för en leverans han gjorde.



Ragnar Thomasson nämner en jordebok från 1584 i mycket dåligt skick och i Kyrkhultsboken 1965 står det att det gäller en ekstraskattemantalslängd från år 1584, men ingen av dessa har kunnat finnas. Det är flera som tror att Thomassons uppgifter inte stämmer. Men han nämner även att Peder Suendsen var brukare i Mörbohult år 1584. Så detaljerade uppgifter gör att man ändå kan utgå ifrån att det någonstans finns eller har funnits en jordebok eller mantalslängd för detta år. Troligen rör det sig om en jordebok. Mantalslängder under 1500-talet var inte vanligt.

Under första hälften av 1500-talet ökade befolkningen kraftigt och det bildades flera nya gårdar. Ibland kunde dessa gårdar finnas till i flera år innan de upptäcktes och fördes in i böcker40F40F40F40F[41]. Ett sådant exempel hittade jag i Ysane socken där fogden skrev att när han red från en gård passerade han en gård som var ny och inte fanns registrerad41F41F41F41F[42]. Det var även så att nya och mindre gårdar ofta fick flera års skattefrihet för att kunna växa42F42F42F42F[43]. Dessa togs då inte upp i jordeböcker. De byar som låg utmed Mörrumsån år 1529 var tydligen mycket små och säkert också mycket beroende av laxen för att överleva. Detta kan förklara deras ilska mot Biskopens laxgård som bönder förstörde 1529.

Vi kan med säkerhet säga att förutom dessa byar i jordeboken så finns det ett flertal till men som av olika anledningar inte tagits med.

Rönås som står först i jordeboken och som vi nämnde i inledningen fanns med på en gammal karta, finns även med i ett bevarat dokument från 3 april 155943F43F43F43F[44] där Inger y Rönaas får sköte i gården. Av dokumentet får man ut att det sannolikt är i samband med att Inger gifter sig. Omnämnda är Oluff Skudd ÿ Hissilholt, Mass Aagess ÿ ibid tillsammans med fyra andra vittnen.

Sjuårskriget

År 1563 utbröt ett krig mellan Danmark och Sverige. Det finns inte så mycket dokumenterat om detta och det som finns berör hela socknen.

År 1564 var de svenska trupperna i Blekinge och den mest kända händelsen är utan tvivel Ronneby blodbad. Från Ronneby red de sedan via Karlshamn och Sölvesborg till Jämshög och vidare in i Sverige. När de passerade brände de alla gårdar de passerade och även Jämshögs kyrka. Vägen de tog ska ha varit via Boa, Jämshög, Holje, Kärrabol, Kyrkhult och Farabol. Hur mycket som låg strax utanför vägen som brändes är inte heller kartlagt. En del påstår att hela Jämshögs socken brändes men detta är inte sannolikt. En brittisk medeltidsforskare säger att arméer på den tiden inte lämnade vägarna och gav sig ut i okänd terräng utan de brände de gårdar de passerade.

Kriget slutade 1570 men befolkningen var mer upptagna över att bygga upp sitt eget än att renovera upp kyrkan. I mars 1575 bestämdes att en del av skatten från korntionden skulle användas under två år till att rusta upp kyrkan så att den kan användas igen. Befolkningen hade det mycket svårt det närmaste decenniet efter kriget44F44F44F44F[45]. För att få städerna iordning infördes ett förbud som endast gav städerna rätt till att sköta handel efter att Sölvesborgs borgare klagat. Detta gjorde det ännu svårare för befolkningen. I ett dokument från 7 oktober 1575 läser vi att bönderna från bland annat Jämshögs socken säger om Sölvesborg att efter byens brand endnu ikke er komne til den formue, at de kunne bespise landet45F45F45F45F[46]. Eftersom alla skulle handla i Sölvesborg tog maten slut. Kungen svarade med att de åter skulle öppna upp Pukaviks hamn så att de kringliggande socknarna skulle kunna handla där och nämner då bland annat Jämshögs socken46F46F46F46F[47].

Hyldningsbrev

En mer udda källa är Hyldningar. När en kronprins föddes skulle alla socknar ge en Hyldning och trohetsed till denne och de finns bevarade under flera perioder. Den Hyldning som lämnar flest personnamn är den från den 5 april 1584 skrev flera jämshögsbor på en Hyldning till Christian IV47F47F47F47F[48]. Det finns 21 personer omnämnda i detta dokument.

Hyldning 1584 för Jämshögs socken. Källa: Rigsarkivet i Köpenhamn

Her Lauritz Jenssönn
Lauritz Budmerβenn i Hullige
Jens Truidsen i Gemsió
Pelle Pedersónn i Skels holt
Lauritz Nielsónn i Budmerstorp
Niels Pederβónn i Grenim
Suend Morthenss ibid (Grenim)
Per Benβón udi Kaarrebo
Jep Gunde paa Róden
Tuve Pederssön Gemsiö
Hermen Pederβen Tommekulle
Jon Rasmiβón Veÿeholt
Lauritz Skredere Gillerun
Knudt Olssönn Gemsiö
Lauritz Skredere Gillerun
Jep Aagessönn Hullige
Aage Jepβónn Liungerÿ
Jens Sort Nÿbÿegdenn
Mas Anderβón Pebebo
Anders Jenβón Róeholt
Aage Brun Hullige

Dessa personer var säkert äldre och väl ansedda i socknen. Det finns ytterligare några hyldningar men de har jag ännu inte hunnit granska.

Försvunna dokument

Det finns flera register eller arkivförteckningar till dokument som finns eller har funnits i Köpenhamns Rigsarkiv. Flera av dessa register gjordes under 1800-talet och efter dessa gjordes så har flera av dessa dokument flyttats eller kasserats. Bland de som känns viktiga vill jag nämna 2 händelser.

 

Den första är från 29 december 152148F48F48F48F[49]. Det sägs att det är ett pergamendtz sognne winde aff Giemszø sogenn y Willanndtz herridt met flire hengenndis indsegle, liudenndis om Ennø, Kalffø och Biørnnøe, att haffue leigitt till Lyngbygaardt aff arrildtz thiid och ingenn andennstedt, ey heller aldrig at haffue werridt alminding heller kronenn att haffue hafftt nogenn rettighet ther wdj. Wnder datum mdxxj sønndagenn nest epther julle dag. Detta dokument har inte kunnat återfinnas i något av de arkiv vi sökt i.

 

Sedan omnämns 6 witthnesbyrdtt wdaff 1551. Gemssö sognesteffne wnder datum mdlj om en kirke agher, som hörer Gemszö kirke till49F49F49F49F[50]. Dessa dokument har troligen kasserats av Rigsarkivet enligt förfrågan dit.

 

Klosterruin eller inte

En slaggbit från glastillverkning upphittad i Axtorp och förvaras hos Olofströms Hembygdsförening. Foto: Göran Mendys 2017.

Många läste också tidningen Sydöstrans artikel den 7 januari 2004 med en uppföljning den 9 januari 2004 om en klosterruin i Axtorp utanför Jämshög. De byggde artikeln på gammalt glasslagg som hittats i åker som kallas prästajorden och att åkrar i närheten kallas klosterhejorna samt en ruin som ligger intill. Tyvärr finns inga dokument om att det skulle ha funnits ett kloster i Jämshög men genom att studera det som finns så får man ett svar.

 

Till att börja med så tittar vi på de slaggbitar som hittats i åkern. Evert Larsson från Jämshög hittade en bit glasslagg när han arbetade i åkern och Höganäs AB har undersökt den och bekräftat att det rör sig om glastillverkning från äldre tid. Man har också konstaterat att den påminner om de bitar de hittat i Vånga. Man har även funnet en ruin jämte åkern, endast några 10-tal meter från glasets fyndplats.

 

Flygbild över Axtorp. Källa: Sydveds app ”Min skog” juli 2017.

På en flygbild över åkern kan man se ett mindre område där det inte växer så bra. Detta ligger mycket nära där man hittade glasslagget. Om det har varit glastillverkning så kan man förutsätta att området blir förorenat och därmed missväxt under lång tid framåt, precis så som det är här.

 

När det gäller ruinen så ligger den precis i hörnan av skogen, jämte den förmodade glastillverkningen. Ruinen verkar ha haft en port på vardera långsidan. Den är också ganska välbevarad. En ruin från medeltiden av denna storlek borde ha varit mer tärd av tiden av rasering och betydligt mer mossa och överväxt. När vi studerar kartor så är den inte med på skifteskartorna i början av 1800-talet men på den ekonomiska kartan 1917 så finns det en väg utmed åkern som sedan svänger och går bort till ruinen. Man kan sannolikt anta att ruinen är byggd under första hälften av 1800-talet för att överges redan under mindre än 100 år senare.

 

Foto på ruinen med åkern i bakgrunden. Foto: Göran Mendys juli 2017.

En annan detalj är att glastillverkningen oftast var igång under första halvan av 1600-talet. Klostret i Bäckaskog lades ner på kungens order vid reformationen 1537 så det är osannolikt att något kloster hade glastillverkning här. Däremot har det sannolikt varit någon form av tillverkning. Fynd, spår i mark, tillgång till råvaror och närheten till andra glasbruk är ett starkt skäl att anta att detta stämmer50F[51]. Vi hoppas att man i framtiden tar prov och gräver ut detta område för att få fram en datering på fynden i området.

 

Tyvärr är det endast ett fåtal dokument mellan 1584 och 1611 när det gäller Jämshögs socken.

Perioden 1600-1720 arbetar jag med och hoppas kunna delge er ny information om denna spännande försvenskningsperiod.

Allt eftersom forskningen går framåt kommer säkert nya fynd att dyka upp och denna artikel kommer att uppdateras då.

 
 

Bilagor

Förkortningar

 

Nedan finns en del av de ord som förekommer i danska handlingar.

ɉ = 1/2 (OBS! lägg märke till tvärstrecket)
i = 1
ij = 2
iij = 3
iiij = 4
v = 5
x = 10

Auffiel = odling
Boelsmend = flera om en gård
Embitsmend = ”gärningsmän” dvs skomakare, skräddare m fl
Festebönder = brukare av frälse- eller kronojord
Flydende = utan fast plats
Gaardmend = hade ej del i huset de bebodde
Indester = medbrukare
Jordeigne = jordägande
Leieguotz = arrendegårdar
Martinii Dag = 11 november
Möller = mjölnare
Pasche = påsk
Peebersuenne = gamla ungkarlar

Bÿg = Korn
Bjug = Korn
Rug = Råg
Mell = Mjöl
Traad =
Smør = Smör
Gri = Gästeri (Gästeri innebär att jordbrukaren är skyldig att tillgodose kronans tjänstemän på begäran)
Pd = Pund
Sk = Skilling
Mk = Mark

 

Danska mynt

 

14-1500-tallets mønt
1 mark = 16 skilling = 192 penninge
1 skilling = 3 albi = 4 sterling = 12 penninge
1 skilling grot = 9 skilling = 108 penninge
1 albi = 4 penninge
1 sterling = 3 penninge

 

16–1700-tallets penge
1 daler = 1 rigsdaler (Rdl) = 6 mark (Mk.) = 96 skilling (Sk. Skl.)
1 sletdaler (Sdl) = 4 mark (Mk.) = 64 skilling (Sk. Skl.)
1 mark (Mk.) = 16 skilling (Sk. Skl.)

 

 

Jordebok 1525



Gomse soghen

Hans Perssen
4 scp. rwg
Item 12 scp. Byg
Item 8 pd. smør.

Item Mas Korffe
2 scp. rwg

Item Niels Erickssen
2 scp. rwg

Item Ingheborgh
8 pd. smør

Hiemesholt (Hässlehult
Oghe Jenssen
8 pd. smør

Ljunghirewdt 
Erick Erickssen
6 pd. smør
Item 4 scp. rwg
Item 2 pund smør

Røøholt (Rödhult)
Niels Jonssen
4 scp. rwg
Item 2 pd. smør

Suend Mortenssen
4 scp. rwg

Holløø (Holje)
Erick Bendssen
9 scp. Bygh
Item 4 scp. rwg
Item  2 pund smør

Mattis Bendssen
1pd. Byg
Item 4 scp. rwg
Item 1½ pund smør

Mattis Ogissen
1½ pund smør

Jens Esbernssen
15 scp. byg
Item 4 scp. Rwg
Item 1½ pund smør

Oluff Trogelssen
4 scp. Rwg
Item 1 scp. byg
Item 1½ pund smør

Øghed Mølle (Hemmingsmåla)
Erick Hanning
2 scp. rwg Item
2 pund smør

Rodsøø (Röan)
Jens Persen
4 scp. rugh
Item 1½ pd. smør

Boddhe (Boa)
Benth

4 scp. Rug
Item 6 scp. Bygh
Item 2 pd. smør

Niels Tigissen
4 scp. rwgh
Item 7 scp. byg
Item 2 pund smør

Anders Perssen
4 scp. rwgh
Item 7 scp. byg
Item 2 pd. smør

Grenum 
Jens Jonssen
4 scp. rwgh
Item 2 pund smør

Jens Gundessen
4 scp. rwgh
Item 10 scp. byg
Item 2 pund smør

Bødtuor Erickssen
2 scp. Rug
Item 6 scp. Byg
Item 6 pund smør

Iberim
4 scp. rugh
Item 8 scp. bygh
Item 2 pund smør.

Eskield Swenssen
10 scp.bygh
Item 4 scp. Rugh
Item 1 pundt smør

Knwd Gundessen
4 scp. Rwgh
Item 9 scp. Bygh
Item 4 pund smør

Mattis Nielssen
4 scp. rwg
Item 10 scp. bygh
Item4 pd. smør

Swend Eskylssen
4 scp. rug
Item 10 scp. Byg
Item 1 pundt smør

Jens Suort
2 scp. rwgh
Item 6 scp.
Byg
Item 2 pund smør

Hagenntrop (Håkantorp)
Per Jeppessen
4 scp. rugh
Item 9 scp. Byg
Item 5 pd. smør skat

Aaghe Nielssen
3 scp. rugh
Item 8 scp. Byg
Item 2 pund smør



Jordebok 1563



Giemsóó Sogenn

Büooe

Laag Bendssenn
xiiij sk skatt
ɉ sk hffre
iiij skeppor rug
vj skeppor biug
ij pund smör gri

P Anderssenn
v sk landg
ij pd smör skatt
iiij skeppor rug
vij skeppor biug
ij pd smör gri

Jep Nielssenn i Giemssöö
v sk landg
ij pd smör skatt
iiij skeppor rugh
vij skeppor biug
ij pd smör gri

Grenum

Suend Aagess
ɉ sk haffre
xviij sk skatt
iiij skeppor rugh
ij pd smör gri

Jens Gumess og Jens Hanss
j koo
ɉ sk haffre
iiij skeppor gugh
x skeppor biug
ij pd smör gri

Jens Budmerssönn
vɉ sk skatt
iij pd smör
ij skeppor rugh
vj skeppor biug
ij pd smör gri

Erik Nilssenn
ɉ sk haffre
xx sk for j skatte gald
iiij skeppor rugh
viij skeppor biug
ij pd smör gri

Erik Suendss
v sk skatt
ɉsk haffre
j koo
iiij skeppor rugh
x skeppor biugh
ij pd smör gri

P Knudssen Grenum
ɉ sk haffre
iɉ sk skatt
ij pd smör
iiij skeppor
iɉ ske biugh
ij pd smör gri

Madz Jennss
ɉ sk haffre
v sk skatt
ij pd smör
iiij skeppor rugh
ɉ ske biugh
ij pd smör gri

Anders :N: Madz Bendss
ɉ sk haffre
vɉ sk skatt
j pd smör
iiij skeppor rugh
viij ske biugh
ij pd smör gri

Jens Suortt
ɉ sk haffre
v sk skatt
ij pd smör
ij skeppor rugh
vj skeppor biugh
ij pd smör gri

Hogenntorp

Karlle Jennss
x sk skatt
ɉ sk haffre
iij pd smör
iiij skeppor rugh
viij sk biugh
ij pd smör gri

Jep Persshenn
xxiɉ skatt
iiij skeppor rugh
viij ske biugh
ij pd smör gri

Holje 

Bent Erikss lenhsmandt
Erick Mogensen
ɉ Sk haffre
j pd smör skatt
j pd smör gri

Bennt Mörk
v sk skatt
ɉ sk haffre
iɉ pd smör skatt
j koo
iiij skeppor rug
j pund biugh
ij pd smör gri

Mass P.send
j sk haffre
iij sk ? skat
ij pd smör gri

Ibjörn :N:
v sk skatt
iɉ pund smör
iiij skeppor rugh
xv skeppor biugh
ij pd smör gri

Oluf P.send
v sk skatt
iɉ pund smör
iiij skeppor rugh
x skeppor biugh
ij pd smör gri

Lauritz Jensen, Kirkefeste

 

 

Hemÿngmaalle

Erik Hemingss
xxvɉ sk skatt
ij skeppor biugh
ij pd smör gri

Rüssÿe

Erik Jennssenn
v sk skatt
iɉ pund smör
iiij skeppor Rugh
ij pd smör gri

Hessellholtt

Bennt Grÿnssen
ɉ sk skatt
viij pd smör skatt
ij pd smör gri

Liŭngerÿe

Cittze Jeppis
ɉ sk haffre
vj pd smör skatt
iiij skeppor rugh
ij pd sör gri

Róódeholt

Madz Jorgennss
ɉ sk haffre
xviij sk skatt
iiij skeppor rugh
ij pund smör gri

Nÿs Suendss
ɉ sk haffre
xviij sk skatt
iiij skeppor rugh
ij pund smör gri

Giemssóó

Gudmund Nielss
xvɉ sk landg
iiij skeppor rugh
ij pd smör gri

Christenn Suendss
ɉ sk haffre
viij pd smör skatt
ij pd smör gri

Ingemand Nielss
ɉ sk haffre
iiij skeppor rugh
ij pd smör gri
xij ske biugh
j koo

Suend Mogennss
ix sk skatt
ij skeppor rugh

Nÿ maaller

 

Rönohs (Rönås)
Bude Knag
viiɉ alb landg
iɉ pund smör gri

 

Krefftemaalle (Kräftemåla)
Eskiill Laass
viiɉ att landg
j pund smör gri

 

Isackmaalle
Suend Eskiillssen
viiɉ alb landg
j pd smör gri

 

Bÿmaallen (Bymåla)
Oluff Laass
xij sk landg
j pd smör gri

 

Kÿrkeholt (Kyrkhult)
Suend Nÿlle
viiɉ alb landg
j pd smör gri

 

Kǔpperimalli (Koppare-måla)
Peder Aagessen
xij sk landg
j pd smör gri

 

Skramsmaalle (Tomma-kulla)
Erick Giöedings
viiɉ alb landg
iɉ sk skatt
j pd smör

 

Hiorttebrönne (Lilla Ryd)
Per Reff
xiɉ sk landg
j pd smör gri

 

Skierlÿke (Spinkamåla)
Nÿs Biǔerre
xiɉ sk landg
j pd smör gri

 

Hǔllÿngerüd
Anders Pssen
xij sk landg
ij skeppor rugh
j pd smör gri

 

Gÿllerǔn
Niels Bǔdmerss
v sk landg
ij skeppor rugh
j pd smör gri

 

Falsióholt (Falsehult)
Budde :N:
xiɉ sk landg
j pd smör gri

 

Kierssóómaalle
Per Orrüdssen
xiɉ sk landg
j pd smör gri

 

Brogemalle
Jens Mogenss
xiɉ sk landg
j pd smör gri

 

Aaborgemaalle (Abborre-måla)
P Ebbissen
viiɉ alb
j pd smör gri

 

Skriiffüeholt (Ljusaryd)
Karÿnne Skrams
viiɉ alb
j pund smör

 

Sǔarffǔereboo (Skallmöte)
Niels Suendsk
viiɉ alb

 

Hastessióeaas (Mulatorpet)
P Jenssen
iɉ R
ɉ pd smör

Jǔdhenis (Jutanäs)
Sǔend Nielss
iɉ sk
j pund smör

 

Opmemaalle (Åmma)
viiɉ alb

 

Daǔitzholtt (Karamåla)
viiɉ alb

 

Lónholtt
viiɉ alb

 

Haresiómalle (Harasjö-måla)
viiɉ alb

 

Øsió mōlle

 

Lÿllebródeholdtts (Lilla Brödhult)
Eskiill Skredder Klemeds Nielss
viiɉ alb landg
j pund smör gri



 

[1] Danmarks Riges Breve R2 B5 nr 42


[2] Se längre fram i artikeln.


[3] Danske Adelige Brevkister. Sid 47, 62ff, 69


[4] Fabricius, Knud. Skaanes Overgangen fra Danmark til Sverige del II s. 270


[5] Sjöborg, N. H. Blekinges Historia och Beskrivning s. 232


[6] Konung Valdermas jordebok år 1242. I ingressen kallas Gammalstorp för Utaesthorp och var tysk och befolkningen i området kallas slaver. I början på 1200-talet så hade den blivit dansk.


[7] Blekingeboken år 1948. De La Nietze, Axel. Byarna över sjöarna sid. 115


[8] Larsson, Lars-Olof. Det medeltida Värend s. 90


[9] Danmarks Riges Breve R1 B2 nr 88 och 160


[10] 1 skäppa = 27,49 liter.


[11] Blekingeboken år 1948. De La Nietze, Axel. Byarna över sjöarna sid. 115


[12] Diplomatarium Danicum R4 B2 nr 395. Det står att avskriften är från 1593 men det ska vara 1598 vilket också är det årtal som nämns i avskriften. I ”Danske Adelige brevkister” omnämns två dokument som har anknytning till detta. Den ena ligger i Lyngbygaards Breve och är sannolikt det som ligger till grund för texten i Diplomatarium och texten lyder ” ett Dronning Margreitis lattinnsch breff vnnder hindis mayestetz egidt seigell, wnnder datum 1300[!], disligiste ett rigenns viditz vdafif samme breff wnnder datum Thrøggewelde thenndt 22 Martij anno 1593, liudenndis paa Ørckenn wdj Willanndtz herridt y Giemszø sogenn, som hun haffuer skiøtt och gififuidt Axell Kieldszenn. Det andra dokumentet nämns i Hr. Oluf Stigsens Breve sid 180 med beskrivning ”konnings breff paa Gimsøø skoue oc Ødhken” och är odaterad. Detta dokument har inte kunnat återfinnas i Rigsarkivet.


[13] Kartor över det medeltida Sverige och dess ortnamn utgiven 1967


[14] Stenholm, Leifh. Ränderna går aldrig ur s.141


[15] Stenholm, Leifh. Ränderna går aldrig ur s.141f


[16] Blekingeboken 1964. Larsson, Lars-Olof. Ett medeltida godskomplex i Blekinge


[17] Se not 12


[18] ÄSF s.273


[19]  Milton, Hans. Listers historia s. 161


[20] Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven SDHK-nr: 18951


[21] Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven SDHK-nr: 18975


[22] 1434 Skifte mellan Bent Bille och hans hustru. I dokumentet står det ...giffuer en löde March som Maghens Kroch (Mogens Krok?) pabor i Giemsiö Sogn. Det står inte Gränum men av senare dokument framkommer detta. Det är även samma skatt på gården 1434 som 1504 (se not 16).


[23] Repertorium diplomaticum regni Danici mediævalis Række 2. År 1479 står det inte Bille men 1502 står det Hans Bentzön Bille.


[24] Repertorium diplomaticum regni Danici mediævalis Række 2 år 1504. Skiftet efter Bent Bille 1504-01-01. Iens perβ i grynnom j löde mk.


[25] Repertorium diplomaticum regni Danici mediævalis Række 2 år 1517. Mageskifte mellan Torben Bildes barn.


[26] Repertorium diplomaticum regni Danici mediævalis Række 2 Band 7 sid 328 Nr 12737. Det står Bodtae i Gaemsyö S. Dokumentet daterad före 1481-04-07.


[27] Repertorium diplomaticum regni Danici mediævalis Række 2 Band 3 sid 672 Nr 6301. Bodth i Gemsöö S. Dokumentet daterad 1488-07-07.


[28] DrA Danske Kancelli B:48 Skanske Registre 1584 8.1. Fredrik II gav Bäckaskogs gård i gåva till Henrik Ramel.


[29] Jordeboken anges vara från 1647, men vid en jämförelse med brukarna på flera gårdar mot andra källor så måste jordebokens brukare vara från tidigare böcker.


[30] Danske Kancelli: Christian 2.s registre 1513–1523. Pantebrev från kung Christian II till Axel Brahe år 1520. Omnämnd är bland annat Per Jeppesen i Rössie.


[31] Arv efter Arvid Trolles hustrur Beata Ivarsdotter och Brita Turesdotter 1530


[32] DaR Lokalarkiver til 1559 Gejstlige Arkiver I Lunds Ärkebisp


[33] DaR Indre Forhold Domme C3 Domme Box 1


[34] Olofströms kommunarkiv, Holje byarkiv nr 183-185


[35] En Pegel är en stång med märken för att mäta djup på vattennivån.


[36] Sv. R. Danica Vol 348 Gränshandlingar 1554


[37] DaR TKUA


[38] DaR Danske Kancelli B46B 1481 -1571, Kansler Claus Gjordsens register over kongeligt gods og rente 1525


[39] DaR Privatarkiv Knud Gyllenstierna och Sissela Ulfstand


[40] DaR Åhus slottsräkenskaper 1532


[41] Tingsås Hembygdsförenings årsskrift. Av Lars-Olof Larsson, Gårdar i Tingsås under medeltid och äldre vasatid sid 14ff


[42] DaR Privatarkiv Knud Gyllenstierna och Sissela Ulfstand


[43] Se not 40


[44] DaR Privatarkiv Knud Gyllenstierna och Sissela Ulfstand


[45] DaR Danske Kancelli Skånske Tegnelser B51A


[46] DaR Danske Kancelli Skånske Tegnelser B51A


[47] DaR Danske Kancelli Skånske Registre B48A


[48] DaR Statsforfatning 1535–1656 B 2 Hyldinger Box 48


[49] Danske Adeliga Brevkister sid 54


[50] De ældste danske archivregistraturer udg. efter beslutning af det Kongelige danske selskab for fædrelandets historie og sprog efter originaler i Geheimearchivet, Volym 4, sid 319


[51] Villands Hembygdsförenings årsskrift 2017. Tony Olsson. Glasbruken - i Frans Lippharts spår