xxxmobilporn
xxxsextres
sexyporntube
freepornvideosite
tweensexxx
telexporn

bozporn

pornvixx

xnxx

xvideos
xnxx
xvideos

Adult porn video

repornx.com

pornags.com

pornkro

pornaph.com

Friskyttekapten Caspar Due – skaneland.nu

Friskyttekapten Caspar Due

Caspar Due var en friskyttekapten över lokala friskyttar med sina hemvister i gränstrakterna
Lister, Villand och östra Göinge härader. Få friskyttar har varit så mytomspunna som Caspar Due och man har inte kunnat knyta honom till någon geografisk plats. Orsaken till att han är omtalad är att det i ett av de få hitintills kända dokumenten står att han blev spetsad av fienden. Man har även känt till en tidningsnotis från den 4 september 1679 där det anges att han var polack och som flera författare anger som Caspar Dues härkomst i sina böcker. Andra författare har även påstått att han är en adelsman och man har velat koppla honom till den danska ätten Due. Men vem var han?
Vid rättegången den 27 augusti 1679 i Villands häradsrätt säger Caspar Due själv att han är hemmahörande i Norje, Ysane socken i Blekinge och att han rymt från armén. Han omnämns med namnet Due två gånger, dels i friskytterullan daterad 1680 i Köpenhamn och dels i ett brev där han undertecknade med sitt namn.
Caspar Due berättar att han rymde från Kungl. Maj: armé vid pingsten 1677 vilket var den 3 juni. Det svenska namnet för Due är Duva eller Dufwa som det oftast skrevs. I Lybeckers regemente under Ryttmästare Herman Lyttings kompani 1677 finner vi Caspar Dufva. Caspar Dufva var soldat för Bengt Nilsson och Erich Matsson i Augerum, Gammalstorps socken. Agerum ligger endast någon kilometer från Norje by. I marginalen står det en ofullständig anteckning, pistollerna ofär… (sannolikt ofärdiga).
I juli 1676 finner vi honom under det svenska namnet Caspar Duffwa i samma kompani. Han befinner sig vid detta tillfälle i Malmö och troligen är han kvar här året ut. I en mönstringsrulle för oktober 1676 anges han som sjuk. Han är även med i rullan från 30 november, endast fyra dagar före slaget vid Lund som inträffade den 4 december 1676. Karl XI hade dragit ihop omkring 8000 soldater här och sannolikt var Caspar Dufwa med bland dessa.
I mönstringsrullen den 1 augusti 1675 finner vi ingen Caspar Dufwa men det finns en som heter Caspar Persson. Eftersom Caspar Persson är soldat för samma bönder som Caspar Dufwa rör det sig med all sannolikhet om samma person. Dufwa är ett soldatnamn som han troligen fick under vintern 1675/76.
Första gången Caspar Persson omnämns som soldat är i en Jordebog over gods til Lübeckers & Sperlings kavalleri från 1672. Det fanns en Caspar Pedersen mellan 1666 – 1669 i Norje by vid flera tillfällen enligt
Listers häradstings protokoll och när Caspar Persson blev soldat omnämndes namnet inte fler gånger. Det är troligt att det här gäller samma person.
Från soldatrymling till friskytt
Efter att han rymt ifrån den svenska armen den 3 juni 1677 och flytt hem till Norje i Blekinge kom Kjells-Jösse och Anders Ryttare med några andra och tvingade9 honom att ansluta sig till deras snapphanekompani. Kjells-Jösse kan identifieras som friskyttekapten Jöns Kjelsen och Anders Ryttare hade sin hemvist i Norjeenligt en senare mönstringsrulla ur Jöns Kjellssons
kompani daterad den 15 mars 1680 och kan var den samme som var fadder på Mön 1681 17/7. Han var bosatt i ett gathus före skånska kriget i Norje år 1663. Detta var personer ifrån Caspar Dues ”hemtrakt” i Blekinge. Han var med i detta friskyttekompani i detta år enligt Caspars egna ord, som i praktiken var från juni 1677 till mars 1678.
Från friskytt till friskyttelöjtnant och kompanichef
En dansk officer under kung Christian V vid namn Henrik Ovesen Pflug, fick efter en order i slutet av februari 1678 bege sig till Blekinge via Bornholm. Han var befälhavare över ett par friskyttekompanier vid major Nicolaus Hermandsens frånvaro under en del av året 1678. Pflug med sitt kompani blev överförda ifrån Köpenhamn den 23 februari 1678.
Major Ovesen Pflug befordrade Caspar Due till löjtnant och ett helt nytt friskyttekompani sattes upp i gränsområdet mellan Skåne och Blekinge med Due som härförare. Detta nya kompanis tillkomst kan dateras till tiden mellan 23 februari och 13 april 1678 eftersom Caspar Due inte finns med i Jens Kjelsens rulle i april 1678. Det var kort tid ifrån det att Pflug dyker upp i Blekinge med sitt kompani i slutet av februari 1678 tills Caspar Due hade ett eget krigsdugligt kompani i april 1678. Under denna period som löjtnant över kompaniet, som var från omkring mars 1678 till omkring maj.

Året efter, någon gång mellan påsk och pingst 1679 enligt Caspars vittnesmål vilket var mellan den 20 april och 8 juni, kom adelsmannen Ove Ramel som hade gått över till den danska sidan med en fullmakt från danska armén och befordrade Caspar Due till kapten över kompaniet. Denna befordran var ganska snart efter att Caspar Due med kompani återvände ifrån vinterkvarteret i Köpenhamn. Denna fullmakt hade Caspar Due på sig när han togs tillfånga, tre månader senare.
Under sommaren 1679 hade de flesta friskyttar i Dues kompani lämnat hans kompani. När han blev fasttagen i augusti 1679 hade han bara 20 personer kvar i kompaniet enligt hans eget vittnesmål.
Slutet för Caspar Due
Den 18 augusti 1679 blev han infångad. I en rapport daterat 19 augusti 1679 i Kristianstad meddelar generalmajor Georg Henry Lybecker till kung Karl XI att Igår sände jag hit till staden den store mördaren och snapphanekaptenen Caspar Duva med twenne fångar av hans parti. Jag skall göra en kort process med dem. Vid pass 70 personer av detta Caspars parti mördade, däribland åtskilliga drabanter. Detta är skett igenom bönders och sex hans egna snapphanar. Med mitt eget parti har jag inte kunnat få honom. Vidare skriver Lybecker att de sex snapphanarna ej är hos honom och att de bör få Eders Kungliga Mayts nåd. Lybecker nämner också att denne Caspar Duwa hafwer Romels fullmagt så fan iag oh ett Wedels breef hoos honom af inlagda copia. Fullmakten som Lybecker skrev om här var den fullmakt Caspar Due fick av Ove Ramel tre månader tidigare.
Caspar Due blev ställd inför rätta i Kristianstad nio dagar efter infångandet. Rättegången hölls i Villands häradsrätt onsdagen den 27 augusti 1679. Domaren och åtta nämndemän satt i rätten och dömde de tuende massdödare och snapphanar. Enligt Lybeckers rapport var det tre personer, Caspar och två undersåtar som fördes till Kristianstad den 18 augusti, men till rätten den 27 augusti var det bara Caspar Due och en snapphane.
Mord och plundringar
Enligt Georg Henry Lybeckers brev daterat 19 augusti 1679 skrev han att Widh 70 personer äro af detta Caspars partie mördade, dher iblandh och åthskilliga drabanter warit. Caspar Due erkände i förhöret i Kristianstad att han hade mördat fyra personer. Först en svensk soldat som han skar halsen av vid Norje medan en annan höll fast honom. Den andra var ett kvinnfolk i Norje by för hon var en tjallare. Henne slog han ihjäl med bössan. Den tredje var en snapphane som han erkände var en dansk ryttare. Ryttaren sköts ihjäl vid Rosendal i Vånga socken. Den fjärde var en bonde i Vånga by som blev vådaskjuten till döds. Den vådaskjutna bonden var möjligen Per Jonsson som var bonde på Vångaby nr 6 och dog ca 1678 enligt hustrun Kerstin Jeppesdotters (ca 1649 – 1725) dödnotis. Tyvärr går det ej att säkerställa att det var just denna bonde som föll offer för Caspar Dues förlupna kula.
Därefter berättar Caspar Due att ett kvinnfolk vid namn Hanna, Jöns Fiskars dotter i fiskarhuset i Ivetofta socken, har haft mycket umgänge med snapphanarna. Han vittnar även om länsmannen från Åby i Ivetofta socken, Sven Åkessons gods som på Ivö blev förgånget. Vidare berättar han att en kista blev bruten hos Truls Rasmusson i Oppmanna. Av samtida källor så var detta Oppmanna by nr 14, en gård som finns kvar idag och heter Hjularegården.
Kistan som bröts upp på Hjularegården i Oppmanna tillhörde Åke Ladufogde i Hammar. Där tog de åtskilligt med gods bland annat två skjortor och en tröja. Caspar erkände att han tagit tröjan som var Gumme Grums från Jämshögs socken. Han hade gods som var inlagt för förvaring i Oppmanna. Tröjan gav Caspar Due till Lars Björnsson på Fegelstorp. Av samtida källor så var detta gård nr 1 i Fegelstorp i Vånga socken.
Domen
Rätten undrar om han har mer att erkänna, men Caspar Due säger sig inte ha mer än det han redan har berättat.
Domaren och de åtta nämndemännen dömde fången Caspar Dufva efter egen bekännelse att han icke endast har rymt ifrån kungens tjänst och kompani, utan begivit sig till det olovliga snapphaneri med mord och röveri och där han har fått kaptensgrad.
Av dessa skäl dömde domaren och de åtta nämndemännen honom att lida på sitt liv som andra snapphaneledarna gjort före honom. Exakt vilket straff han fick, finns ej här att utläsa. Den 3 september 1679, sju dagar efter rättegången, blev hans sista dag då dödsdomen verkställdes. Vilken dom han fick får vi veta av ett brev skrivet av generalmajor Georg Henry Lybecker samma dag som dödsdomen verkställdes daterad Kristianstad den 3 september 1679 samt i hans mönstringsrulla upprättad lite mer än 6 månader efter hans död då spillrorna av kompaniet avmönstrades i Köpenhamn.
Lybeckers skrev följande: ”Jag har idag låtit spetsa den snapphanekapten Caspar Dufva och en av hans underhavande steglat”. Här är korrekt datum för när Due blev spetsad. Den 4 september som ofta görs gällande är baserat på notisen i Swenska ordinarie post Tijdender som var tryckt denna dag.
Överskriften på mönstringsrullan, daterad Köpenhamn 18 mars 1680 då detta kompani avmönstrades för sista gången ger samma svar och med modern stavning har lydelsen: ”Rulla över kapten Casparus Dues kompani friskyttar. Kaptenen själv är av fienden spetsad”.
Ofta restes dessa pålar utmed landsvägar för att avskräcka befolkningen men det kan även ha skett inne i Kristianstads fästning. Läser man texten ordagrant i Svenska Ordinarie PostTijdender daterad i Kristianstad den 4 september 1679 står det I dag haver här en snapphanekapten Caspar Dufwa benämnd – undergått deras välförtjänta straff så förefaller pålen ha varit rest i Kristianstad. Caspar Due fick på denna påle hänga med ett stort lidande tills han dog och som kunde ta många timmar.
Vid hans sida var ett vagnshjul på en påle också uppsatt. På detta vagnshjul låg kroppsdelar av en friskytt från hans eget kompani som också fick sin dödsdom verkställd denna dag. Han blev lagd på stegel och hjul och till denna friskytt återkommer vi till.
Fyra dagar senare, den 7 september 1679 meddelar Karl XI i en skrivelse att fredsslutet mellan oss och konungen i Danmark, har vapenstillestånd på båda sidor ingåtts.
En folksägen med ett korn av sanning?
I Folklivsarkivet i Lund finns en samling av gamla sägner och folktraditioner som har nedtecknats och bevarats för framtiden. En av dessa gamla sägner kommer ifrån Jämshög socken och handlar om Caspar Dues tillfångatagande och lyder: ”Snapphanarna var ena förskräckliga elaka krabater. Folk lyste på, i Jämshögs kyrka att snapphanarna skulle få hemman i Jämshög för att lura dit dem. Men så fort de kom dödades de. Kaspar Duva, den främste av dem kom inte förrän sent. Då körde de ett spjut från nacken till studsen. Sitter du där? sa smålänningarna till honom. Ja det gör jag, era tjuvar sa han”.
Kan det finnas ett litet korn av sanning i denna gamla sägen som har bevarats genom århundraden? Generalmajor Georg Henry Lybecker skrev i augusti 1679, dagen efter att Caspar Due blev tillfångatagen att Caspar blev ”förrådd” av sex, av hans egna friskyttar samt bönder som gjorde det möjligt att han till sist blev infångad. Blev Caspar Due lurad till Jämshögs kyrka av några av hans egna friskyttar i kompaniet eller kan det ha varit friskyttar ur det tidigare Jämshögs baserade kompaniet under Hans Engelsen som hade upplösts vid detta tillfälle, där lokala bönder väntade på honom och fick honom fast?
Två andra folksägner finns bevarade från detta område som kan ha sitt ursprung ifrån när Caspar Due och hans kompani befann sig i skogarna väster om Oppmanna sjön. Den första sägnen kommer ifrån markerna som tillhörde Karsholms gods i Österslövs socken.

Sägnen lyder:
I Karsholms skog uppehöll sig under snapphanetiden en stråtrövare som hette Duva. Man försökte på alla upptänkliga sätt taga knäck på honom. Ingen kula råkade honom, hur väl man än siktade. Han var oträffbar. Dessutom kunde han trolla så att han sprang över vattnet på sjön. Slutligen lovade ägaren till Karsholm en större penningsumma åt den som kunde skjuta ned honom. Det fanns en bonde på godset som gjorde detta. Han hade en silverknapp i geväret när han sköt snapphanen och fick priset.
Den andra bevarade sägnen är från Knislinge socken handlar om att Caspar Due har övernattat i ett torp vid Hillestorp, ett torp som inte ligger så långt ifrån det nyss nämnda området väster om Oppmanna sjön där han bevisligen har befunnit sig.

Sägnen lyder:
Vid Hillestorp stod en gammal stuga, kallad snapphanestugan. De gamle sade att en snapphanekapten där varit boende som hette Kasper Dufva. Över dörren kunde man ock i gammaldags bokstäver läsa detta namn. Hela stugan som var uppförd i gammal ryggåsstil var målad i vackra färger. Det var tulpaner, liljor och litet av varje. Nere vid bolstrarna var hål, så att man kunde sticka en gevärspipa igenom och skjuta. Sedan hade man satt pluggar i hålen, så att värmen icke skulle tränga ut. Man kunde också pela ut gevärskulor ur väggarna så att det syntes att det en gång gått allvarligt till. Det finns ingen så gammal eller till det inre så förnäm stuga i hela trakten.