A
Är Hollje Bengt Carlssons gård, skatte 1 helth
B
Är ibidem Storgården, skatte 1 helth, hvilcket är bebygdt på tvänne ställen
C
Är ibidem Brogården, skatte 1 helt hemman
D
Är ibidem Knutsagården 7/8 skattehemman, hvilket på tvänne ställen är bebygdt
E
Ibidem Truet Nilsson som eljest kallas Backegd skatte 1/2
F
Ibidem Olof Jonssons gård 3/8 skattehemman
G
Visar Hemmingsmåla skatte 1 helt hemman.
Til denna ofvannämnde Höllje By och hemmanet Hemmingsmåla är enskilt skog och utmark. Ehuruwäl åboen uti Biskopsmåla, förmenar sig vara med dem uti samma skog inlererserade , men åboarne uti Höllje By och Hemmingsmåla neka aldeles dertill och säga at han aldrig har varit i Fählismark med dem, det de och skall kunna framvisa många vittnen på.
Följer altså deras upviste rågongar å både sidorne nemligen
H
Visar Hästbäck som åboarne uti Höllje By Hemmingsmåla , Snöflebo och Hullingaryd hålla för rätta märkeskjäl imellan sine Byar och hemman, deremot åboen uti Biskopsmåla håller denne Hästbäck allenast vara skillnad imellan sitt hemman Hullingaryd och Snöflebo, aldenstund han påstår vara i Fällis med Höllje By.
J
Visar en liten Stenbro som Höllje Byhs åboer kalla Kjerrabohls stenbro, derifrån och till en liten däld som går i Skyesjön som betecknas med Littera K och så vidare Sjön längs igenom till en liten bäck hvilcken Litta L utvisar.
Följer nu den rågång som åboen uti Biskopsmåla upviste nemligen: Ifrån Hästbäck eller Litta H, vill han gå linea rakta igenom Hullingaryds hage och gärde till en liten stenbro som han kallar Kjerrabohls stenbro och af Litta M igenfinnes, derifrån säjer han rågongen skall gå i en rätt linea igenom Kjerrabohls åkergärde som ock igenom Biskopsmåhla gärde och beteshage och så vidare igenom Skyesjön till bäcken som betecknas som Litta L.
N
Visar den linea som gör skillnad mellan Biskopsmåhlas åkergärde och Kjerrabohls.
Dess utan är en liten tvistepark imellan Höllje och Jemsjö By.
O
Visar en svart hög och mycket brant bergsklippa som åboerna uti Höllje By kalla Svarta Varhallen, som hålla den för rätt märkeskjäl.
P
Är en flat hall som Jemsiö åboerne kalla Svarta Vahrhallen, den de hålla före vara rätt skillnad, men som der lågo åtskillige sådane småflathallar och Jemsiö åboerne sjelfva nästan intet visste, hvilkendera de skola hålla för den rätta, ty blefvo de så godt som öfvertygade af Höllje bys åboer, at deras upviste märcke var det rätta.
Q
Visar en liten Gjöhl som kallas Die Gjöhl, den de å både sidor hålla före at vara rätt skillnad och så vidare rundt omkring sig hafva de riktige gräntseskillnader med alla dess tillstötande grannar som ses af chartan.
Hvad eljest denne skog och utmarck anbelanger så är han mycket stor och vidlöftig i anseende till så få hemman som deruti rådande äro, men deremot så är den västra delen af skogen en tämmelig stor del af mycket elak och lutter sten och berg Skjert med högt liung, ja så elakt at man med största besvär kan komma gångandes derigenom, hvaruti växer furuskog en del af bemälte utmark består af bokehult, hvarimellan äro der och hvar små dälder och siddor bevuxna med björk, ahl och eneskog samt nogot stencke böke ibland. Ofta bemälte skog är öfver alt mycket stenig, så at deruti intet finns något stycke som tjenligt vara kan at upodla till åker och äng, för dess stenbundna jordmon skull, dock är till denna by godt muhlbek till dess kreatur, vedebrand, timmer af ek och furu skog samt gärdsle fång till dess förnödenhet