Anfallet mot Karlshamns skans den 8 februari 1677

Jag har hittat några brev som belyser anfallet mot Karlshamns skans i februari 1677 och som kastar nytt ljus över händelsen.

Amiral Wachtmeister, överste Axel Wachtmeister, överstelöjtnant Erich Swinhufvud, överstelöjtnant Carl Gustaf Skytte och ryttmästaren Lilliehöök med flera angrep Karlshamns skans under natten den 8 och 9 februari. Planen var att ta sig över isen innan det blev vår och på så sätt överrumpla danskarna i Karlshamns skans. Landshövding Lillecrona skriver i ett brev följande (några ord är svårtolkade):

”8 hujus (innevarande månad) under faveur af natten allereda så wijda avancerat, at han allereda twenne opkastade watugrafwar på ijsen war öfwer, och dhe widh skantzen liggiande skipp förbijgången, före som fienden någon alarm hade nödgades han lijkwäl, aldenstund ijsen uthaf den milda wäderleek, som i några dagar hade continuerat, tämmeligen förswagat war och een waak af tonne piker brandh[?] omögligen stodh at öfwergåå, att retiera sigh så at den wälbegijute attaque intet kunde winna sin fortgång; utaf dhet hoos sigh hafwande manskap ähre så wähl uthi siön som uthi retiraden blefen några hundrade mann, hwaribland war capteen Helmer Skytte hwilken drunknade; medh dhe öfriga är ofwanbende Admiral till Ronneby gången, dher at afwänta wijdare ordre, tagandes på wägen några snaphanar dhem han till Ronneby inbracht.”

Den danske fogden Falck Lauridtzön Dalhoff beskrev också denna händelse i ett brev som ger mer ingående detaljer. Jojan Vadenbring översatte ett svårtytt brev från tyska som jag hade och det sägs där:

”Imellem den 8 och 9 februarii sidst afvide andkom fienden om Natten Klocken It, och stormede till bokulskandtzen men wor Herre hialp at de fick der …….. skam, Ofwef Skytte och Oberst Swinhofwet  war derres anförere der blef effter wis Relation udi Isen drucknet och skudt her ved 400 Mand, der de Marcherede af igien war –60 Wogne som förte de qweste bort til Rönneby. Ofwef Skyttes broder blef skudt och ligger död paa skantzen, och ….Skytte self fick skade i sit eene been, om han blef skudt eller ellerss fick dett aff Ifen veed Mand icke, bemelte Partie af de Svendske vare ey udskrefne bönder som stöte till de –200 som laa i Rönneby, och vare de saa –800 mand som Hand attaqverede skandtzen med, Een Borger af Carlshafn anförte samme swendske partie and ofwer Isen, blef skudt uden for skandtzen, saa hafwer Jeg udgifwet order at lade opreyse een gallie paa Carlshafns torfwe och hannem der udi ophenge, andre hans Cammerater til Exempel, Nogh Borger löb med det swendske partie bort , deres Hustruer och börn lader Jeg forwise byen, derres godtz er intet thi det er fört til Swerrig. … Christianstad-d:22: februarii Ao 1677 Falck Lauridtzön Dalhoff

I det danska rigsarkivet finns även ett brev av Hans Brandt som befann sig inne i Bodekull Skans vid detta tillfälle. Han skrev detta brev den 2 mars 1677, allts bara några dagar innan danskarna fick kapitulera på skansen. Brevet innehåller även en detalj om vädret och hur isen var i Karlshamns hamn. I brevet skriver han bland annat:

…Gud hielpe och staa oss bi wi hafe hafft en gruelig hard winter att gambla Män iche Mindes /: som di berette att denna hafuen saa lenge hafe ligget med Iiss huar o…r fienden och sögte leilighed att emportere denne skantz och attaquerede oss Imellan d 8: och 9- febr: om effter midnat klokan war it, war Iisen passeret och tett under ware stycker, mens Gud ske loff bleff Lykelig repousseret och satte till wed 200 där och well it hundrade queste…

Den danske komendanten Crummentsen som låg på Karlshamns skans vid tillfället plockade upp alla döda svenskar ur vattnet och såg till att de blev körda med vagn till Ronneby för att begravdas.

I brevet från 11 februari nämner Lilliecrona att det hörts kanonskott. En del påstår att det var danskar som sköt utmed isen med kanoner och mejade ner svenskarna. Det finns inget som styrker dessa uppgifter. Många skriver även att danskarna hade blivit förvanade och därför hade byggt vakar och väntade på dem. Det som talar emot detta är att svenskarna kom mycket nära skansen. Vakar kan ha varit något som man gjorde för att inte bli överrumplade. Det finns inget belägg för att dessa vakar gjordes för enbart detta tillfälle.

Vi vet att svenskarna utgick från Växjö och gick till Karlshamn. En svensk borgare visade dem vägen vilket betyder de var utanför staden. Efter det misslyckade anfallet tog sig svenskarna till Ronneby. Det är troligt att de därför hade gått över isen på östra sidan, möjligen från Vägga eller strax söder om det. Det är också troligt att man använde en plats som låg i en vik för att dölja sig för stadsborna. t. Det var fortfarande snö och is och de behövde ta sig fram på ett säkert sätt så det var säkert inte var alltför bergig där de gick på isen.

Det är sannolikt att svenskarna var kanske så nära som 50 meter från skansen innan isen brast. När isen brast och soldaterna föll i vattnet så hörde danskarna det och började skjuta i blindo ut i mörkret. Det är mycket möjligt att de sköt några kanonskott men även dessa måste ha varit utan att sikta. Detta skulle stämma med att några ska ha blivit skjutna men att huvuddelen drunknade.

Här nämns även en borgare som förådde danskarna. Denna händelse har sannolikt förväxlats med händelsen i juli 1678 där staden brändes och där ingen borgare nämns i det källmaterial som finns.

Lämna ett svar