Efter att ha misslyckats att rasera Mörrums bro två gånger samt misslyckats vid Landö så beslöt man på ett krigsråd att gå direkt på Karlshamns stad.
”Den 27 Jul. 1678. waer forsanblat i Krigs Raad og bleff der forrelagt, eftersom fienden aff Carlshaffn fick mesterdeels sine virvres til leyren for Christianstad om det iche ware radeligt til Hans Kongl. Mayst. tienst at attaquere og affbrende Carlshaffns by og det der ind befindelige proviant at ruinere huareaa aff sametelig Krigs Raad bleff resolveret og sluttet: Eftersom fienden i layren for Christianstad fich mestedels sin proviant fra Carlshaffn og officererne aff Land Militien for mueligt befand Carlshaffn at erobra og ruinera, dar waer det til Hans Kongl. Mayst. tienster at setta i land uden nogen tidsspilde alla ober og under officerere aff Land Militien saa wel som alla gemener som dygtig waer som obe. Stuart skulde commendere, og skulde de deris ydersta slid giöre byen at affbrende, og gandska ruinere, og naer de waer der i loro, da skulde H. Obr. Stuart med de andre ober. Officerere communicere og offuerlagge, om det waer giörligt at attaquere skantzen, og dersom de det tienligt befands, da haffde hand sig der at postera, og det til floden at referere, paa det kunde efftersendes ald huis til samme skantz og attaque behöffurdes. Actum ut supra i lige bleff oplagt concepten aff ordren som H. Obersten bleff giffuen og att alle approberet.”
Efter krigsrådet skickade danskarna omedelbart ut flera ordrart. Sammanlagt var det minst sex skepp som deltog i operationen. Ena ordern lyder så här:
”Beordres hermed till H: K: M: min allernaadigste Kongars og Herres Tieniste H: obr: Stuart med de nu honom medgiffna Land Melitie at giöre landgang wed Carlshaffn uden naagon tids spilde, huar hand det best og bequemeligste reagter, byen gandske at ruinere og aff brende, udi tilfald at fienden som iche formordres iche shulle waer der saa starch at de det honnom kunde forhindre, alting will saa iagt tages, at dermed saa nogen tid, at de kunde komme saa starck paa worres at det kunde tienne till Millitiens ruin som H: Obersten for alting haffer iagt at tage. Naar der er i land kand hand der med innderhaffuade haffert officerer mueligt befinde at attaquere skantzen eller de i haffuen liggande skibe der kand hand till den enda tage aff skibens serdeles Bording, fornöden Artollerie og mortiere iag det till floden strax at advisere, doeg saa at for alting saa wit som murligt der forrette, haffuer hand ingen at embarqrere, og gar med folchet i land wed Eleholm, söge Mörumsbroe skantze at empartere, og ganske ruinere, og sieden igien komme till floden, Offuer ald paa hans marche haffuer and landmannen huerchen paa Eleholm eller naagen anden stedz, naagen motest at tilsäga med mindre naagen befindes som err i armis eller som förrer proviant effter som fornöden at de till Mayst: tieneste menageres, det öfrige som forrefalde kand stilles till hans welbekiente gode Conduite og wel befunden krigserfarenhet. Datum H: K: M: Orlogskib C5 d: 27 july 1678.”
Här är mycket detaljer men det som är viktigt i denna text är att när de bränt Karlshamn skulle de tillbaka till skeppen för att gå iland vid Elleholm.
Fram till idag har alla författare återgivit Cronholms redogörelse där det sägs att de gick iland öster om Karlshamn och en förrädare visade dem vägen in genom östra porten. När de bränt staden gick de ut genom den norra porten där de mötte Gyllenstierna med kompani. De enda samtida brev man har använt sig av är ett brev från Gyllenstierna och ett brev av landshövding Lillecrona men dessa brev ger inga detaljer om tillvägagångsättet.
Ställ följande frågor…
- Hur kan minst sex skepp passera strax utanför skansen i dagsljus utan att någon reagerar?
- Varför behövdes vägvisare när det var ljust och de var strax utanför staden?
- Varför gick man ut genom norra porten när man skulle tillbaka till skeppen enligt order?
- Cronholms redogörelse gjordes på 1750-talet och de som upplevde detta var redan döda så kan vi lita på detta?
- Några har skrivit att danskarna ”missade” inloppet. Men hur kan alla kaptener göra detta när de varit i Karlshamn många gånger året innan, då danskarna hade intagit skansen?
I nästa del så ska vi titta på ett danskt brev som skrevs dagen efter av de som var där och som ger helt nya detaljer.