När man pratar om undsättningen av Kristianstad har alltid fokus legat på den danska härens, väster om Kristianstad, försök att nå fram till fästningen. Västra Blekinge spelade en mycket viktig roll som i stort sett kommit i skymundan men som i dessa 6 delar har lyfts fram, om än mycket kortfattat. Danskar tillsammans med friskyttar kämpade till sitt yttersta under 10 dagar i juli 1678.
Karlshamns stad brändes söndagen den 28 juli 1678.
Danskarna är desperata i sitt försök att svälta ut svenskarna som ligger belägrade runt Kristianstad och få dem att backa. Samma dag som Karlshamn bränns skickas en ny order ut.
De bygger två skansar på en holme i Pukaviksbukten som idag kallas Skansholmen. Samtidigt som de jobbar med detta skickar danskarna några skepp till Elleholm för att fylla på dricksvatten från ån.
Detta kommer Gyllenstierna till kännedom och den 31 juli skriver han:
”… Findes intention har warit att förhindra tillförslen till armeén, sökiandes att förskansa sig wid Pugewijk och sedan giöra beredna nogra hindrade Dragoner, hwilka sedan med snaphannarna och almogen af Bleking och öster göinge skule hafwa conviungerat sig, till den ända giort twenne dueenter män begge gånger blefwet afslagna. I dätt öfriga shall iag sökia alt effterkomma hwad min aldrenådigste konung mig befalt, intet noget försummandes, dätt iag wert lända till proviantets gewärrh och alt annat som högnödigt är, anskaffande. Jag förblifwer i största underdånighet allenådigste konung och herre Eders Mayst Mörom 31 juli 1678 Johannes Gyldenstierna”
När skansarna är klara skickas en order ut den 1 augusti att danskarna ska gå iland vid Pukavik. Se även tillhörande karta för de båda skansarnas läge.
”Beordrer hermed till Hans Kongl: Maystz min allernaad. konges og herres Tieniste Major Gersdorff att hand treder i land med Dragone omtrent Pugewig huör hand med ob: Leut: Vittinghoff og Majoren aff frijshytterne haffuer alting at offuerlegge, söege om mueligt er fienden sin proviantsförring att forhindra”
Natten mellan den 1 och 2 augusti skriver Gyllenstierna ännu ett kort brev till Karl XI.
”Oaktat att fienden twenne gånger landsteget, och twenne gånger är afslagen merden har han åther å nyo satt sigh widh Pugwik han tyckes där noget faster stå går iagh i guds nampn på honom i natt sökia att giöra passagen ren, går dätt an lärer Eder Mayst. snart få tijdningar af migh hwar och icke wille Eder Kongl Mayst. allernådigst förordna något starkt partie till foth eller Dragoner som kunna komma mig till hielp att man på begge sijdor honom kunde Ty effter annan secours uhr Rijket är långsampt att wänta Jag wäntar ehr kongl Mt allernådigste herre, och förblifwer in till min död allernådigste herre och koning Mörum 2 Aug 1678 kl 12 om natten”
På småtimmarna anföll svenskarna, säkert segervissa, danskarna som låg ute på skansen. Men tydligen var de helt omedvetna om den fälla som danskarna gjort. Vi läser i en dansk rapport:
”…Jens Juell tillige med Vice Admiral Bielche ob: Leut: Vittinghoff med 100 soldatter Major Gersdorff med 220 Dragoner gaar i land wed Pugewig 2 mijll herfra huar weijen er heell smaell som de shall pasere wi fich dar till oss en dell frijskötter som preset oss naagle bönder med huilche wij strax det beste wi kunde forgaff og forhug weijen en liden öe en goed Musquet skud derfra fich wi 3 stycher pae plantet som kunde beshyde weijen og dermed lagde Gersdorff sig med Dragonerne offuen weijen Wittinghoff blef med sine pae ön Henrich Niemands skib og Postilionen bleff lagt for sfenig [Stensnäs?] paa deres Tow att de weijen og bestryge kunde, om afftonen kom derpaa H:r Johan Gyldenstiern attaqueres Dragonerne som stod paa landet med 30 dragoner og 150 heste, hand effterlod paa pladsen en Capitein 7 andre og en fange medh huar mange hand haffde queste wed wi iche, wie fich ingen endten döde eller queste, … 2 aug 1678”
En mer detaljerad dansk rapport skickades in senare:
”… Wi haffuer Wed Pugewig kast een skandse op og derpaa stillet 3 stöcher Weyens affkastet huar fienden shall passere samme skandse er lagt ob: Wittinghoff Major Gersdorff haffuer wi saa lagt op i bushene paa dend andre side aff weyen selff warre wij der begge for at Judicere derom saa gat wi forstod strax derpaa ankom H:r Gyldenstiern og börd till at passere med 30 Dragoner og 150 heste hand traff paa Gersdorff som repousseret hannom brast, hand loed legge paa pladtsen en Capitein Rosenhaene 7 andre döde een hoeb heste og en fange wores miste ingen, pae Röde Haene sh… fanger en Svensk Regiments qvartermester som hand sig for wigiffuer og pae Olliemöllen en fendrich, Snaphannarna bringer os og huar dage fånger, og haffuer wi dennom beloffuet 2 rixdlr: for en huar död eller leffuandes… 5 augusti 1678”
Det finns inga svenska rapporter om hur det gick och det kan betyda att de led ett nederlag här. Men vinsten för danskarna var till ingen nytta.
När det ljusnat den 2 augusti hade redan danskarna som var belägrade i Kristianstads fästning gett upp. De träffade då den svenska översten Axel Wachtmeister och meddelade honom om detta. Den tredje bestämdes villkor och den 4 augusti skrevs accordet under. Därmed var Kristianstad förlorat för danskarna och skansarna i Pukavik övergavs efter endast några dagar efter att de byggts.