Samma dag som danskarna hade varit i Elleholm, den 21 juli, skrivs en rapport till Christian V att ”wi haffer forgangen nat Norris broe og Mörrumbs broe afbrend”. Detta brev sändes innan man visste utgången av anfallet under natten.
I brevet nedan som är skriven av befallningsmannen i Villands och Gärds härad Jacob Ulf finns detaljerade uppgifter om detta anfall.
”Jager har medh längre förwentat h: swågers godhe swar på mitt förre bref aff d: 19 july angående dhe danskes anfall och hurulunda wij oss medh provianten skulle omstella, hwilket bref iag ähnnu intet har fådt bewarat, mögeligt att dett ähr af snapphanarna atrapperat, såå h: swåger ähr Eceucerat, alltså hafwa wij förmedels osäkerhet skull låtit all provniantes på skantzen införa, hwad partiet wedkommer, har Commtan på skantzen tillsagt att blifwa uth. Carlshamn till wijdare ordre, så wij nu ähr förlåtna och komma ingenstes fordt, ahldenstundh på alla ordter osäkert, i natt giordhe dhe anske af skippen igenom Eleholm anfall på mörrumsbroo, och brendt något af den doch inte till synnerligh skada hwilkt brännandhe dhe betalte bmedh 6 döde som låg på platzen, 8 blesserede effter deres egen bekiennelse, hwar iblandh en capitein och en corporal och en fånge, strax wij fingo wetta hög wij effter dom, men dhe war alt borta, kunskapp fingo wij, att dhe skulle hafwa warit 5oo man hwilke påå skippen gingo, gallery bror ståå ähnnu men man fruhtar att dhe manda i natt sin weg gåendes, Lika som norges broo den i natt ganska upbränder hwart folket for hen, må gudh wetta. nu ähr omögeligt för oss att frambkomma item att hålla wagnarna längre samman uthan låta dem passera ehuruwehl dhe ståå her ähnnu, men en stor dhel rymbde, skippen liggia ähnnu widh Carlshamn, hwad deras förehafwandhe ähr kan man intet weta, nu trängdta wij intet annat effter ähn att komma till lägret säkert, hwart hen wij skohle gå allena wette wij intet och för troteligt ähr, att blifwa i Carlshamn skantz, ty staden duger intet, alltså behagar h: krig commeren låta oss att ett …[papper borta] att wij intet skulle oss förer … blefwandes i medlertidh.”
När detta kom till känna för danskarna gjorde man ytterligare ett anfall och oder gick ut den 22 juli.
”Beordres hermed till Hans Kongl: Maystts min allernaadigste Herres och Konges tienste Capitein Hane och Morten Möller at de med dennom tilcommenderede soldater gaer till Mörumsbror söege der huis de det murligt og practicabelt befinder sig dend der liggande skandze at bemegtige, finder de det inpracticabel sae faer den dermed hafuer sin forblifuende dog skall de saa wit krig raisonen tillade forsöge det ydersta, haffuer suenschen samme skandse som formodas forlat, eller de deroffuer wordna me store shall de dend Demontere er der indtet möeligt något at forretta pae samme sted haffuer at hennta sae meget queg som mueligt , og siden mig selff till omtrent middag wedh Eleholm forwente mens huis iag inted kommer under den tid, haffuer de paa weijen at söge og bringe sae meget i baederna, om de icke allerede err fulde som murligt af queg og omgars med största forsichtighed og alting huad ind og udskibningen anbelangar og möden aff landmilitien og barderna med capitein Hop og Dreier som deroffuer er stillet at offuerligga i alt andet forrefaldende haffuer der at bruge Krig Raisonen og giöre fienden ald murlig affbrech Datum H: K: M: orlogs skib C5 d:22 July 1678
Capitein Hop og Drejer fich lige saadan ordre at Commandere barde folchet og saa wit dennom muerligt land officererne og soldaterne at ware behielpelig.”
Det finns inget om hur många sårade eller som fick sätta livet till men de misslyckades även här.