På lite olika ställen under 1500- och 1600-talet såg jag ”det svenske gods” i olika texter vilket kändes märkligt eftersom det låg i det dåtida Danmark. Efter ett tag började jag nysta i det och det härstammar åtminstone från början av 1400-talet. Detta är inte en fullständig redogörelse utan visar lite på hur det ”svenske godset” bytte ägare flera gånger under en tid.

Den 10 juni 1417 dyker det upp två pantebrev som båda är publicerade i SDHK (Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven) på riksarkivet. De har nr 18951 och 18952 och handlar om riddaren Jon Hjernes godsinnehavi Blidingholms godskomplex. Blidingholm ligger i Almundsryds socken knappt två mil från den dåvarande landsgränsen. Den ena lyder så här i början:

Alle mæn thettæ breff se eller høra læset helsar iak Jenes Hiærnæ ewinnerliga meth gwdh Thæt skal alla mæn wida nærwærende ok kommaskulande thæt iak hawer jnløst gotz hwilket min father wdhafthesat jnnan Liister j Gamalstorpa sogn j Kulla twa gartha jnnan Sandbek een gardh. j Kyllingæ fæm gartha jnnan Gæmssø (Jämshög) sogn j Ryssi[æ] thre gortha j Grænniwm een gardh j Thorstabirke een gaardh jnnan Northansiø (Näsum) sogn j Wæstana twa gartha j Claustorp een gardh a pa Gøø j Sonathorp fæm gardha for thrysintiwgho lødwgmark hær Niels Swenssøn pænniæ jnnan Ællinge ther min syster hawer Mæretæ Tha sætter iak fornemde hær Niels Swenssøn the forsagtha gotz framdeles til pant for the fornemde thrysintiwgho lødwgmark meth alla the gotz til liggelse

Detta är ett av de första pergamenten där det nämns ett flertal bynamn i Blekinge och Villands härad. Redan i juli samma år löser riddaren Niels Svendsen in många av dessa gårdar.

Göö omnämns redan 1240 i Valdemars jordebok. Det stavades då Gyö hus och i Mejers karta från 1640-talet stavas det Guös som ses nedan. Men det är viktigt att tänka på att denna karta inte är korrekt, vare sig placering av ortnamn, stavning eller hur geografin ser ut.

I en arvstvist 1445 mellan släktingarna Hr. Kolbjörn Gerst och Henrik Hjerne angående Jon Hjernes godsinnehav tildöms Henrik Hjerne x (10) gorde paa Gøø y Blekindh och xx (20) gorde y Lysther som hade tillhört Jon Hjerne. Men det fanns fler gårdar på Göö än de som Hjärne hade. År 1422 pantsätter Knut Jonß 3 1/2 gård på Göö till Niels Svensß i Ællinge på grund av en skuld.

I december 1457 säljer Henrik Hjerne sitt godsinnehavet till Klaus Rönnow

I SDHK nr 29441 den 29 juni 1472 läser vi:

Riddaren och marsken Klaus Rönnow säljer med samtycke av sin hustru Birgitta Kristofersdotter till riddaren Ture Tureson allt gods, som han köpt av välb. Henrik Hierne.
Bp Henrik i Linköping, bp Gudmund i Växjö samt riddarna Gustav Karlsson, Åke Jönsson och Eggert Krummedike beseglar.

Detta pergament finns i Köpenhamn och min kollega Tony Olsson fotade det sist vi var där. Som man ser här under saknas det fjerde sigillet som var Åke Jönssons.

I och med denna försäljning lämnade godset släkten Hjerne och övergick till Bielke men det var fortfarande svenskt. Ture Turesson tillhörde Bielke i Kråkerum. Det finns en jordebok på riksarkivet i Täby som berör arvskiftet mellan Erik Eriksson och Ture Turesson Bielke. Jag har den fotad men det mesta från Småland och inget Blekinge.

Ture Turesson Bielke grundade ett franciskanerkloster, Sankta Clara på ön Torkö och skänkte det senare med ett kapell till Franciskanerorden. Pergament från 1467 och 1485 fotade jag sist i Köpenhamn. Nedan visas det från 1467.

Efter Ture Turesson tog Peder Turesen Bielke över godset i Blekinge och Skåne. Peder Turesen Bielke hamnade i onåd hos danske kungen som drog in alla hans frälsegårdar till danska kronan. I början på 1500-talet fick Tyke Brahe godset i ”verje” och 1515 lät den danske kungen Tønne Parsberg ta över ”det svenske gods” som det kallades. När Tønne dog fick hans änka Ingeborg ta över godsen. Det står då Kongens Forleningsbrev til Frue Ingeborg, Hr. Tonne Parsberghers Efterleffuerskc, paa det svenske Gods i Skane og Blegind, som tilhörte Hr. Per Tursen, og Hr. Tonne sidst havde i Forlening. Die lunæ post Channti ducis et martiris.

1527 läser vi Hr. Axell Brahe fik Ejendomsbrev paa det Gods i Sckaanne og Lyster, som kaldes det svenske Gods og hvorpaa han havde Kong Christiernns Pantebrev; bliver det fravundet ham eller Arvinger, skal Kongen tilbagegive Kjøbesummen, 500 Mk. danske. Othenszø, Tirgd. efter vor Frue Dag.

Långt in på 1600-talet finner vi benämningen ”det svenske gods” vilket gör att man kan slå fast vilka många gårdar var av de gårdar släkten Hjärne hade i Blekinge och Skåne. Nedan är ett exempel ur regnskaber 1644/45.

Det finns all anledning till att återkomma i detta ämne eftersom det hade en stor betydelse för både Blekinge och Villands härad. Tanken är att framöver kartlägga lite mer exakt de gårdar som ingick i Blidingholms gods. Dessutom återstår vilka som tog över dessa frälsegårdar på Göö och på Lister efter Tønne Parsbergs änka Ingeborg.